27 oktober 1985, anteckning
Arbetar bara med konstruktionen för tillfÀllet, sÀrskilt perforeringen av höljet dÀr armarna ansluter till mekaniken och till elsystemet. Det fÄr inte vara kÀnsligt för stötar dÀr. Optimalt Àr (tror jag efter ett antal tÀnkta simuleringar) om förstyvning Ästadkoms medelst multipla bockningar vilka utgÄ radiellt frÄn perforering, övre och nedre hörn.
Detta förfarande Ă€r mindre beprövat och mer komplicerad Ă€n klassisk förstyvning med vall alternativt dike kring kritisk punkt. Men vid klassisk modell kunde det i fall av extrema moment eventuellt intrĂ€ffa att bockningen - liksom en vĂ„g - började “vandra ivĂ€g”, “flyta ut” och “plattas till” i förhĂ„llande till kritisk punkt.? Den förstyvande effekten som konsekvens decimeras och slutligen helt upphöra!? Ovan beskrivna fall Ă€r dock endast spekulation “pĂ„ kĂ€nn”, ingenting fastslaget. I vilket fall som helst kan inte radiella bockningar vandra ivĂ€g som vĂ„gor överhuvudtaget, de Ă€r ju stĂ€llda i vinkel.
Samordning och passning med maskin Àr inte tillfullo genomförda Ànnu, men det vore till fördel om bockning kan göras inÄt i förhÄllande till höljets yta för minimal inskrÀnkning av armarnas verkningsradier. TvÄ riskfaktorer i detta scenario Àr 1) att fina partiklar lÀtt ansamlas i vecken (nedsÀnkta i förhÄllande till infÀstningen), pÄ sikt gör sig vÀg in i maskineriet och verkar slitande dÀr; 2) att vecken kommer i konflik med maskin inom ramen för höljet.
Hur det Àn Àr med den saken mÄste erforderlig packning tillse att inte armen kommer i kontakt med det förstyvade omrÄdet kring perforeringen pÄ ett sÄdant sÀtt att höljets skyddande yta rispas eller skrapas. Höljets materia fÄr inte frilÀggas för luft. Det skulle leda till process/processer som oavkortat försvagar materialet just pÄ det stÀlle dÀr det tÄl försvagning allra minst.
Teckning ur arkivet, insorterad i mapp mÀrkt: Okategoriserat, div, 1973 ff