Lördag, 12 oktober 1972

Efter  lunchen gick jag på museum för att se äldre måleri och fernissa, snidade ramar med skavt bladguld på rött underlag. Motiv med himlar och dis, åskmoln vid horisont, figurer på fält eller i andra landskap, porträtt mot interiör, kläder med damm, måltider i mörka rum. Många målningar var mycket detaljerade och måste tagit lång tid att måla.

När jag reflekterade över det där med tiden kom jag att tänka pÃ¥ att där jag stod framför mÃ¥lningarna (just dÃ¥ en mÃ¥lning frÃ¥n 1800-talets första hälft, “Tjurarnas avrättning” som föreställde boskap pÃ¥ väg till slakt) , stod även mÃ¥larna för hundra eller flera hundra Ã¥r sedan (och mÃ¥lade)!!! Inte i samma rum förstÃ¥s, men framför mÃ¥lningarna. Om tiden inte fanns (= all tid var samtidigt) skulle jag alltsÃ¥ stÃ¥ i en mÃ¥lare, medan denne jobbade med att mana fram till exempel kopäls. Detta fick mig att rysa.

Därefter betraktade jag själva museibyggnaden vilket jag inte brukar göra, jag har besökt den så många gånger att jag tar den för givet. Det kanske var tankarna på 1. att stå i en målare eller 2. dödsdömda tjurar som gjorde mig extra observant för nu noterade jag följande:
En blandning av kolonner av olika kolonnordning är jämt fördelade i samtliga salar. De utgör grunden i vad som verkar vara ett helt vanligt system av bärande och vilande element - men de ÄR inte det! I den byggnaden är det VÄGGAR som bär, INTE kolonner!

Orubricerad teckning ur Arkivet, mappen för diverse 1970. PÃ¥ baksidan: “Handgjord, hörnförstärkt kvadrat, MM”.

Pica pica, 2 Maj 1987

En stor mängd skator har uppehållit sig i trädgården idag. Dom pickade i gräsmattan överallt omkring mig när jag satt i vilstolen och broderade. Det fina vårvädret som varit på sistone har väl lockat fram maskar och insekter som skatorna tycker om att äta.

Det gick inte att räkna fåglarna, de var för många och rörde på sig för mycket - flög fram och tillbaka mellan träden och gräset. Men jag har räknat ut att om det var en skata per kvadratmeter och tomten är cirka 2500 kvadratmeter exklusive grusade partier, husyta med mera, då var det 2500 skatindivider i min absoluta närhet.

Tänk om det varit däggdjur i stället för fåglar, säg 2500 rävar. Det vore ju oerhört. Jag hade nog känt mig hotat och trängd då. Även om det bara varit vanliga katter hade en sådan mängd betraktats som ovanlig och säkert blivit föremål för diverse uppmärksamhet, till exempel skriverier och nyhetsinslag.

Varför är 2500 rävar i en trädgård extremt många rävar, medan samma antal fåglar inte är extremt - bara många? Jag sitter här i soffan och funderar:
Kan det vara för att fåglar förflyttar sig så lätt? En fågelflock kan vara borta på några sekunder eftersom de utnyttjar både plan och sektion (och därmed har tillträde till luftrummet) för att avlägsna sig. Att deras närvaro är så tillfällig att den inte ens betraktas som en närvaro? Som om dom inte vore där, fastän dom är där.

Däggdjur däremot förflyttar sig mest i plan, om man ska förenkla. Därför är deras rörelse mer trög och närvaron mer konstant. Alltså: när dom är där är dom verkligen där.

“Fläck i uppslag”. Skiss pÃ¥ stygn till broderi, MM/-87.

Idag har jag både slarvat och inte slarvat

Lördag 12 mars 1992

Den interiöra veckostädningen hemma var inplanerad idag mellan frukost och lunch. Påbörjade städningen klockan 09.15 som bestämt, men i stället för att göra som vanligt¹, gick jag rakt på hyllan mot södra ytterväggen i vardagsrummet och började damma/polera föremål som är uppställda där². Jag dammade/polerade bland annat:

- Vasen som är gjord i så tunn porslin att den är lite genomskinlig,
- Stensamlingen - särskilt skifferbiten som jag hittade i TCs rabatt när jag hjälpte till med hans rosor, den samlar sÃ¥ mycket partiklar mellan “skivorna”,
- Mässingsknoppen som H skruvade loss från en hissdörr och gav mig i födelsedagspresent 1966.
- En stirrande otäck docka med strävt äkta hår (djurborst av något slag?) jag inte kan slänga eftersom den är SDs. Jag har den i hyllan så jag skall komma ihåg att ge den till henne, även om hon är stor nu.
- Schackbrädet som är 10X10 centimeter stort och dom små pjäserna som hör till.
- Ett kratsliknande verktyg med pärlemor och kompass i skaftet som jag varken vet vad det används till eller var det kommer från.
- Modellsamlingen “Torn och höga byggnader i världsstäder”.

När jag polerat och dammat klart arrangerade om jag alltihop efter färg (tidigare storlek). Det var inte helt okomplicerat eftersom de flesta sakerna har fler än en kulör. Fick stÃ¥ pÃ¥ avstÃ¥nd och kisa för att liksom “blanda” färgerna. Vet inte om det blev sÃ¥ bra.

Gav mig sedan på att stryka skjortor fastän tvätten inte alls ingår i veckostädningen.

Dammsög, men bara övre och nedre hallen. Sen gjorde jag ingen mer städning.

___________________________________

1 Det vill säga standardstädningen: 1)Skaka/vädra: hemtextilier och kläder; 2)dammsuga; 3)damm- och våttorka: möbler, lister, fönsterkarmar, golv; 4)sortera/iordningställa: papper, tidningar, kläder, böcker; 5)putsning av rostfria stålverktyg, glas, fönster, handtag, knoppar, luckor; 6)våtutrymmen; 7)sophantering.

2 Uppställda där för att: *de är fina, *är fina ihop, *är ömtåliga så de inte går att bruka men jag ändå vill kunna se dom, *är intressanta vilket jag inte vill glömma bort, *diverse andra skäl.

AkvarellmÃ¥lning ur arkivmappen “Diverse bilder 1980-89″. PÃ¥ baksidan: “Matta pÃ¥ matta pÃ¥ matta - blÃ¥a, bruna och röda fransar. 1985.”
Arkivinventeringen november 2007 (Manfred Mendosa och red. Amelie Rydqvist):
MM: Vad är det där för nåt? Kan SD gjort den? Hon målade egna saker också, förutom fläckar till arkivet. Eller så har någon kanske provmålat färg eller en pensel.

Dagens Fläck, nr. 4257:

P hittade denna fläck på en fällstol för trädgårdsbruk i romersk stil som förvarats i förråd under vintern. Någonting från en hylla med kemikalier (bilshampo och vax, naftalin, växtnäring, myrgift, smörjolja, linolja och liknande) har läckt och droppat ned på stolen (som stått lutad mot väggen under hyllan) och bildat en svårtydd, doftlös komposition.

Fotodokumentation med muntlig redogörelse donerade till arkivet 17 april 1982 / MM.