Rapport 20 april 2002

Idag på eftermiddagen lämnade jag kontoret och promenerade omkring på stan och nere vid floden. Luften var frisk och det luktade blöt sten efter skyfallet i natt.

Jag hade på mig min lårlånga rock i beige tätvävd bomull och snygga snörskor i mörkt skinn.

Människor gick över gatorna och på trottoarerna. Dom tittade och höll i sina hundkoppel och påsar. Jag kände inte igen någon, samtliga var nya för mig (förutom en kanske som jag såg på håll i stora korsningen vid bron, något bekant men det var så långt bort).

På vägen hem köpte jag hårdost i en speceriaffär. Det verkar väldigt trevligt att vara expedit i en sån affär - folk som kommer in och är intresserade och frågar, provsmakar och blir nöjda.

Gick lite längs spåren. Där var en massa gamla fjolårslöv som torkat upp och blåste över fötterna som om det vore höst. Gick hela vägen hem sedan, förbi alla trädgårdarna.

MM: Det där är ett färdigtryckt tabellark. Vi hade dom på kontoret för länge sen. Jag har använt dom till allt möjligt, till anteckningar, teckningar och så vidare. (Arkivinventeringen november 2007.)

Börja om 3, oktober 1976

16 oktober
Fördjupar mig i min gärning (alltsÃ¥ Fläckarkivet) genom att “fokusera” pÃ¥ (”spontana”) konstellationer som uppstÃ¥tt i utplacerandet av arkivet här i huset. Idag noterade jag till exempel att en tabell jag ställde upp inom ramen för experiment nr. 34 1972 (i syfte att dokumentera graden av ytspridning av och färgmättnad i fläckar tillkomna genom att släppa samma mängd av samma vätska frÃ¥n olika höjder (2, 6, 10, 14, 18, 22, 26, 30 och sÃ¥ vidare upp till 244 centimeters höjd)), hamnat bredvid ett foto (föreställande en skyskrapa frÃ¥n 1920-talet - klar himmel med nÃ¥gra vita moln bakom och ovanför, smÃ¥ smÃ¥ människor framför pÃ¥ trottoaren) som pÃ¥ grund av otillräcklig fixering börjat fläckas. Tabellen handlade eller skulle kunnat handla om fläckarna pÃ¥ fotot just dÃ¥, istället för fläckarna frÃ¥n experimentet. En gÃ¥tfull stämning uppstod och det var som om det lÃ¥g hemligheter i luften.

*

17 oktober
Att gå runt i arkivet påminner om:

1)
Att gå på bio eftersom det är många bilder (motsvarande filmens bildrutor, motiv och scener) samt mycket text och tabeller (filmens ljud och dialog). Tillsammans bildar de något.

2)
Karneval. DÃ¥ är “alla” ute och “allt” sker samtidigt.

3)
Att vara på museum, vilket är en plats där saker visas utspridda i rum. Precis som Arkivet är utspritt nu.

Gemensamt för ovan nämnda företeelser är att de (delvis) bygger på rörelse i tid och/eller rörelse i rum (vilket är samma sak eftersom de förutsätter varandra.

*

18 oktober
Idag fann jag nio representationer av samma fläck - förutom originalet! Fläcken rangerar under samtliga kataloger och flera underkataloger. Jag upptäckte det i morse när jag tog ut mina gamla vilande smÃ¥arkiv “Geometrier” och “Konstruktioner”. Jag ville se alla arkiven samtidigt.

Orginalfläck ur arkivet. Gjord av SD 10 år 1984, för arkivets räkning.

Piano Nobile, 27 september 1971

Jag sitter uppe på nätterna och ritar på huset. Jag får inte ihop det:

1)
Jag vill ha en våning som är huvudsaklig. Jag vill att den skall ligga ovanför och vara upphöjd. Som att vara i ett torn när jag jobbar med arkivet - jag kan inte tänka mig att jobba i nivå med marken.

2)
Jag vill inte ha nån vind. Som står och blir varm och bortglömd.

3)
Jag vill inte ha en källare/undervåning som är rå och verkar främmande eftersom jag inte vill vara där.

4)
Jag vill ha två våningar.

5)
Jag vill inte ha nån entré i den huvudsakliga våningen.

6)
Jag vill sova på den huvudsakliga våningen men inte på samma våning som köket.

7)
Jag vill sova på samma våning som vardagsrum/arbetsrum.

8)
Vardagsrummet och köket måste angränsa.

9)
Hallen med huvudarkivet skall ligga på den huvudsakliga våningen vid sovrummet.

10)
Entrén skall ligga i hallen med huvudarkivet och får absolut inte ligga som nån slags otäck bakdörr längst ner i mark/källarplan.

Hur skall jag undvika vind om huvudsakliga våningen är högst upp?
Hur skall jag kunna ha två våningar om ingen våning får vara överst eller underst?
Hur skall jag komma in i huset om entrén inte kan vara på huvudsakliga våningen (på grund av sovrummet) och heller inte på nedersta (på grund av marken)?
Hur skall jag kunna ha både sovrum och kök om dom inte kan samsas om vardagsrummet?

När jag sover och drömmer går jag runt i huset. Då är allt löst och mitt sovrum är perfekt.

Jag kanske får rita två identiska våningar med identiska rum, identiska entréer med mera. Då skulle jag kunna låtsas att köket ligger på en annan våning än där jag sover (till exempel) - eftersom det är sant om det finns två kök och två sovrum. Många motstridigheter återstår förstås.

3 september 1978.
Rektanglarna är så välformade: någon har skurit varje sida på hörnen för sig, med skalpellspetsen i ett exakt tryck mot vinkeln.

NÅGON TÄNKER PÅ MIG! 31 augusti 1978.

Min bästa hemkomst!: Bland tidningar och post som kommit då jag var på semesterön låg ett platt fyrkantigt paket, cirka 22X22 cm! Paketpappret var brunrandigt, vikt på ett disciplinerat vis och sammanhållet av blå tejp. Mitt namn och min adress skrivna med skrivmaskin på en rutig fyrkantig liten papperslapp, fasttejpad på paketet i hörnen.

Innanför var ytterligare ett paket, rött med röda prickar och en annan vitrandig tejp. Papperet var lite begagnat och lappat med små små tejpbitar.
Innanför var ett till paket - svart och vitrandigt papper tejpat med gulgrönrandig tejp.
Sen kom ett paket med vitt silkespapper som kändes lent och “människolikt” att ta i. Tejpen som satt pÃ¥ var svart.

Innanför var två kartongbitar och innanför dom kartongbitarna var två kartongbitar till med rektangulära utskurna hål i mitten cirka 5X7,5 cm (som när knivar skall smugglas in i fängelse i en tjock bok, bibel eller annat fromt/seriöst). I hålet låg ett etui!!!

Etuiet är gult, nytt och tomt. Det är platt som ett kuvert och har ett fack. Det har en glatt yta och är mycket vackert. Jag älskar att hålla det i handen och titta på det i ljuset. Jag går omkring med det i fickan. Jag tänker på det hela tiden.

Paketet saknade mystiskt både avsändare och brev! Men det geometriska temat på inslagningen, det typiska handlaget och kombinationerna, det faktum att paketet innehöll ett etui samt etuiets särskilda beskaffenhet pekar otvetydigt i en riktning.

Jag har varit mycket upprymd med mera! Jag har berättat om paketet och etuiet för alla!

Får mig att tänka på fläckar:
- hemliga saker.
- halvgenomskinliga saker.
- när nån tänker på mig och jag inte vet vem det är.

Börja om 2. Oktober 1976

12 oktober
Jag har tagit ut allt fläckarkivmaterial ur arkivskÃ¥pen och lagt ut det pÃ¥ golvet och möblerna över hela huset för att fÃ¥ “känsla” för och “vädra” arkivet/projektet. Det har tagit hela dan.

13 oktober
Idag har jag klivit runt i vita bomullsstrumpor bland allt. Det är spännande! Mycket av materialet har aldrig “mötts” förut. Men nu “möts” det eftersom det hamnade ganska mycket huller om buller när jag placerade ut det (det blev sÃ¥ när jag försökte göra sÃ¥ jag kunde se allting samtidigt). Den katalogisering jag tillämpar för arkivet är därför tillfälligt tagen ur bruk.

Arkivet är annars fördelat i kataloger och/eller underkataloger enligt följande:

1) Kronologiska Listan (KL)
Här är samtligt material listat efter det datum (även tidpunkt om viktigt) dÃ¥ det införlivats i arkivet. Listan hänvisar till var och i vilken katalog + underkatalog i arkivet materialet stÃ¥r att finna. KL är sÃ¥ledes en linjär tidsaxel över projektet. KL är även ett slags synopsis (tillkommet i efterhand = “baklängessynopsis”).

2) Bild (B)
- riktiga fläckar (original)
- konstgjorda/simulerade fläckar
- experimentfläckar
- dokumenterade fläckar, alla ovan nämnda typer (fotograferade, kopierade, faksimil, avtecknade + text och dylikt)
- teckningar (diverse motiv. Både målarfärg, blyerts med mera)
- målningar

3) Texter (Tx)
- rapporter
- anteckningar, diverse (även journaler, “dagböcker”)
- analyser och spörsmål
- utkast till traktat
- brev, kopior och original
- intervjuer (korrespondens, ljudband och/eller transkriptioner)

4) Experiment (E)

Systemet är komplicerat. För till exempel så måste experiment redovisas i samtliga 4 kataloger: KL, B, Tx och E, vilket medför dubbel- eller mångdubbelredovisning. Eventuellt kunde E-katalogen bortrationaliseras till förmån för förenkling?

Under en period arbetade jag ofta med tabeller (staplar i olika färger) som verktyg. Jag har övervägt att ge tabeller (Tb) en egen katalog, de är ju både bild och text och hamnar därför utan undantag i minst två kataloger. Med Tb-katalog behöver många tabeller bara redovisas en gång. Däremot blir det en extra katalog att ta hand om vilket medför merarbete.
Det var tanken på en Tb-katalog som gjorde att jag döpte text-katalogen till Tx - inte bara T - så det skulle finnas plats för flera kataloger som börjar på T.

Arkivinventering med Manfred Mendosa och Amelie Rydqvist, november 2007:
MM: Ja sådär blev det när jag skulle få igång en bläckpenna 1997. Det där är inget orginal utan en kopierad uppförstoring.

Rapport 14 augusti 1978

Paus i arbetet idag, det är mycket varmt. Y, L och jag cyklade hem till mig och satt i trädgården i skuggan mellan västgaveln och träden i väster och åt kall lunch och drack kall öl vid runda utebordet. Y var för varmt klädd med dräkt men vi hittade tunna slacks och grönrutig sommarskjorta på övervåningen åt henne. Skjortan var för stor men passade ändå på nåt vis. Ärmarna föll bra mot överarmarna och färgen klädde.

L hade på sig panamahatt. Han hade fått den i present hoprullad i ett rör! Hatten bryts inte sönder i röret eftersom den tydligen är gjord av papper (mjukt/elastiskt?)!! Svårt att ana när man håller i hatten. Jag skulle trott att det är nåt slags blad den är gjord av, typ långt vietnamesiskt gräs. Pappret är antagligen behandlat på nåt sätt, kanske vaxat?

Y berättade att hennes trasmatta hemma – den med mönster i skärt, grönt, blågrönt (turkost), gult, gulbrunt och blekt svart – också är gjord av papper! Den måste absolut vara behandlad.
(Efter lunchen gick vi in för att kontrollera om trasmattan i mitt kök är en pappersmatta men det är den inte, den är vävd av plastband.)

Y vet inte varifrån mattan kommer eftersom den liksom Ls hatt är en present.
Ls hatt har troligtvis någonting med Panama att göra. Antingen:
1) görs den i Panama.
2) är panama-tradition.
3) eller så är den gjord för att brukas särskilt i Panama.

L har fått sin hatt av C. Y minns inte vem hon fått mattan av. Nästa gång vi är hos Y skall L ta med sig hatten så vi kan jämföra hatten och mattan.

På eftermiddagen stannade vi kvar i trädgården. Y byggde torn av pinnar och askar på trädgårdsbordet medan L och jag tittade. Vi såg även över tomten och pratade om hur det skulle vara att ha en pool och var den skulle ligga.

Nu på kvällen när jag skulle skära korv till en smörgås upptäckte jag att korvskinnet nog också är gjort av papper, det går att riva på samma sätt.

Ur arkivet med bifogad anteckning: “Det här blev när jag skulle rita hemma och jag inte kunde hitta pennvässare eller vass kniv sÃ¥ jag fick skärpa blyertspennan genom att dra/rulla den mot papper. Mendosa -85″

Börja om, september/oktober 1976

25 september
HÃ¥rda motgÃ¥ngar - arbetet backar! Flera mÃ¥naders slit med utkast till “FläckTraktat” har gett sÃ¥ lite/varit kontraproduktivt: en tunn broschyr, lika banal som renons pÃ¥ relevanta sammanhang. Alla ystra, okuvade tankeförlopp som äger/har ägt/skulle ha kunnat äga rum i detta forskningsprojekt bara dör när jag försöker beskriva/systematisera dom. De spännande, mÃ¥ngbottnade slutsatser jag dragit plattas till och görs om intet. Det som kan fortsätta stannar och det som är öppet stängs till = motsatsen till vad jag vill Ã¥stadkomma. Bara att börja om.

28 september
Jag vet inte hur jag skall börja om.

2 oktober
Kanske är det en fråga om metod?

3 oktober
Idag orkade jag inte tänka på att börja om ens. Gick till jobbet bara. Plockade med papper , gjorde en plan, lade upp ritningar, ordnade med stämplar.

Blyertsteckning ur Fläckarkivet. PÃ¥ baksidan: “StrÃ¥k och mer ifyllt parti, MM 2005″