Gräva land del 2, 14 juli 1973

Det är tungt att gräva land! Inte bara att påta lite i jorden och skyffla runt - landgrävning kräver mer! Först skall man trycka ner spaden i marken och sedan “skära” gräs-/växtmattan i en rektangulär kaka som man vänder upp för att hacka loss jorden från. Växt-/gräslagret kastas på kompost, jorden förblir i landet.

Jag hade kunnat vänta med landet till hösten. Då vänder man bara kakorna och låter dom ligga till våren. Detta underlättar separationen av jord och växt-/gräslager vilket sker innan sådd, i mars april nån gång. Grävs landet på hösten undviker man även att ogräs etablerar sig innan nåt annat gör det. BR berättade och instruerade precis i telefon, han har grävt land ett par gånger. Han påpekade att det är för sent på året att så nu, inget hinner komma upp innan hösten. Nu får jag sätta sånt som redan vuxit till sig i kruka - persilja och dill - samt noga hålla efter ogräs. L och C skall ge mig vinbärsskott att plantera också.

Kompost har jag “anlagt” mot muren i södra tomtgränsen, nedanför och cirka tolv meter öster om landets östra kant - alltså om man drar en linje från kanten ner till muren och sen tolv meter österut längs muren (raka vägen blir ju avståndet = hypotenusan men den har jag inte mätt/räknat ut). “Anläggningen” består av en hög med gräs/växter från det uppgrävda.

Vilar ett tag nu i fällsolstol utanför köksdörren med svag, isad lemonad. Handflatorna bränner och jag har träningsvärk från igår.

Ur arkivet med bifogad anteckning:
“Fläckexperiment no. 324, juni 1973. I detta experiment har jag doppat höger pekfinger i färgad vätska och tryckt det snabbt mot ritfilm (= icke sugande). Jag har gjort det 15 gånger på exakt samma sätt. Intressant att fläckarna torkar till så olika.
Tio av fläckarna har fått en “bifläck” ovanför sin övre kant - en skvättning som blir när fingret lyfts. Vad avgör att skvättandet inträffar? Kan det ha med min puls att göra? Att hjärtslag ofta slår mot fingertoppen just när fingret lyfts, och då skickar iväg en extradroppe? Fingertoppen är säkert pulskänsligt eftersom blodet vänder åter till hjärtat här. Varför slår pulsen till ofta när fingret lyfts? Är det anspänning inför prestationen eller en (blixtsnabb) retroaktiv reaktion?”

Gräva land, 13 juli 1973.

En lång beslutsprocess om var trädgårdslandet skall ligga är över! - jag är i full färd med att gräva ner det i tomtens sydvästra hörn! Flera parametrar gav att jag till slut valde denna plats:

1)
Bra ljusförhållanden. Där är ett släpp i skuggan från träden kring tomten på grund av glapp i trädraden, både mot söder och mot väster ( träd har gallrats ut vid något tillfälle, två mot söder, två mot väster = fyra träd sammanlagt). Sol stora delar av dagen alltså.

2)
Det känns naturligt att det som skall odlas är placerat så långt bort från gatorna som möjligt = sydvästra hörnet - eftersom det som skall odlas liknar eller “är av” “natur”.
(Gatorna ligger norr och öster om tomten och korsar varandra i det nordöstra hörnet. Skulle man av någon anledning vilja förknippa potatis, morötter etcetera med infrastruktur, bilar etcetera vore det nordöstra hörnet - diagonalt från det hörn jag valt - rätt plats för trädgårdsland.)

3)
Sydvästra hörnet är trevligt. Undanskymt från vägen men med viss grannkontakt. Man kan vinka lite till varandra över växter, komposthögar, staket, förbi träd. Höra sig för om saker, få råd och annat. Det var i detta hörn jag kom i kontakt med grannen vars tax jag går ut med ibland.

4)
Vägen från huset till landet är bra:
* man går en ganska lång bit och får både röra på sig och andas trädgårdsluft.
* automatisk tomtinspektion - man kan till exempel kontrollera om nåt hänt eller ramlat på tomten, om djur lämnat spår efter sig.
* man använder tomten. Låg landet nära huset kanske jag aldrig skulle röra mig på övriga tomten vilken då vore obrukad och främmande för mig.

5)
Huset ser extra fint ut på långt håll. Ibland fantiserar jag om vem som bor i det när jag är nere i sydvästra hörnet - att det är någon annan än jag, eller en annan jag som kanske går omkring därinne i köket med gardiner vid öppna fönster, sjunger och steker plättar.

6)
På platsen har tidigare legat ett trädgårdsland. Detta:
* gör det lättare att gräva, kanske för jorden redan varit uppluckrad en gång.
* kan vara ett tecken på / talar för att det är ett bra ställe att odla på.

Ur arkivet: Karta över nedgrävda saker. Gjord av  SD och SV när dom var hos mig 1982 och lekte och grävde ner saker på tomten. / MM.

24 april 1983

Får mig att tänka på fläckar:
* brus och sånt som är inexakt
* sånt som är diffust
* gråskalor.
Arkivinventering i november 2007 (med Manfred Mendosa och Amelie Rydqvist).
MM: Det där är en teckning från 1983 - “Pyramid för hand” - gjord av SD 9 år när jag passade henne och SV och vi ritade tillsammans på temat geometri.

27 mars 1987

Håller på att brodera en fläck!
Det var Y (eller F eller nån) som besökte när jag låg här. Jag ville varken hälsa, prata eller titta dit. Den som var här radade upp upp silkesgarn för brodyr - den ena färgen efter den andra - på täcket bredvid mina ben som låg och var slappa. Sneglade lite utan att låtsas om nåt.

Sen blev jag lämnad ensam och kunde titta ordentligt. Garnet skimrade och låg loopat i knippen.  Färgerna är: olika beiga toner, olika gråa toner, flera bruna toner och några gråaktiga eller beigeaktiga färger som välter över i gult, ockra samt grönbrunt.

Nålar fanns bifogade liksom ett grovt kvadratiskt tyg att brodera på.
Jag har satt igång med en brodyrtranskription av en av de fläckar jag bad H göra för jättelänge sen som jag tycker uttrycker extra mycket.

*

¨

Teckning ur arkivet, på baksidan: “På bordet i bersån 1978 / MM.”

15 juni 1973
Dags att fatta ett beslut om det här med gräset. Ligger vaken nu och tänker på det.

*

16 juni 1973
Somnade igår innan jag tänkt klart. Det är framför allt det här med kanterna som gör det svårt - hur man gör med gräset mot staketet: om man skall sluta klippa kort innan staketet (fast då blir det lite oklippt gräsludd kvar) eller ta ett C-C mått under staketet så man möter upp med grannens gräsmatta (hur nu grannen gör?), eller om det till och med kan vara så att man lämnar en remsa högt gräs som löper längs staketet (för att understryka och/eller dölja staketet och tomtgränsen och/eller undvika problemet), hur bred i så fall? Jag vet inte. Ligger vaken här och tänker på det.

*

Rapport 17 juni 1973
Sov bara tre och en halv timme, sen var det möte på bygget. Vi fattade en del konstruktiva beslut som rörde framför allt avsättningar och genomföringar som kommit i konflikt med invändiga glaspartier som dykt upp, redan tillverkade och tyvärr platsspecifika.
Mötte upp med Y och F för tidig lunch.
Eftermiddag på kontoret med ritningar att revidera.

Hemma nu med med byggdamm och soppa till middag. Vadar runt i gräset på tomten för att ”känna in” rätt lösning för gräs mot staket. Panorerar med blicken från olika punkter och kisar mot staketen för att föreställa mig olika varianter.

*

Rapport lördag 18 juni 1973
Idag hade jag kalas i trädgården, det första av kanske många. Ordnade med dricka i “köket” (som inte alls är klart) och tittade genom fönstret på gästerna som stod med gräset upp till höfterna, åt bärtårta från assietter i brösthöjd och pratade med sommarstämning.

*

Söndag 19 juni 1973
Nu är det bestämt! L, C, TC och jag blev kvar med cavan igår när dom andra gått och diskuterade saken. Vi skall göra som ”rum” eller ”fläckar” av kortklippt gräsmatta i det höga gräset, sammankopplade med smala passager! Vi nickade och skålade när vi kom på det.

Nu slipper jag förhålla mig till kanter och jag slipper klippa så mycket. Det är bra också för rummen kan förändras och vara olika i antal och trädgården på så vis vara “rörlig”. I motsats till huset som är statiskt.

Teckning med pennbyte från 1973.