Rapport 7 september 1987

På kontoret är allt som vanligt. Y och jag arbetar med ”små vitmurade radhuslängor, spegelvända kring allmänning”.
Jag önskar Y varit med i arbetet med parkeringsgaraget från början. Hon skulle ha gått runt på bygget och iakttagit att det och det inte samordnats korrekt, vilket skulle ge den och den konsekvensen och därefter uppfunnit någon utmärkt åtgärd för att lösa och göra allt. Medan jag släpar blyertsen efter mig.

Rapport 8 september 1987

I ”små vitmurade radhuslängor, spegelvända kring allmänning” gör vi i alla fall framsteg, även jag! Jag har kommit på att vi kan ta alla schaktmassorna och göra stora gräsbevuxna halvklot av dom på allmänningen mellan längorna. Kloten kan ha en diameter på fyra fem meter! Blir bra kuperat där bak och ingen insyn. Kloss möter klot. Vi får se vad dom säger.

Rapport 9 september 1987

Y och jag har hittat en ny ”nischad” lunchresturang. Den serverar ”fisktriptyk”!: göspaté, sillplatå, gäddaladåb! Efter maten sitter vi på uteserveringen. Väntar på hösten och dricker bryggkaffe.

Rapport 10 september 1987

Idag har jag ritat på sopåtervinningen för ”små vitmurade radhuslängor, spegelvända kring allmänning”. Gick hem och lagade lever. Sorterade post som legat. Ordnade med sakerna på långa arbetsbordet bakom soffan. Diarieförde två fläckar. Röjde köket, strök skjortorna, gick och la mig.

Rapport 11 september 1987

Fortsatt arbete med soporna för min del idag. Kaffe och kaka på kontoret vid tio. Undanröjning av diverse pappersarbete. Drink med Y och F efter jobbet. Varmt idag, fläktade oss med menyerna.
Stannade med cykeln vid spåren på hemvägen. Såg inget särskilt men det började regna ett varmt regn.

Tog en paus här på kvällen och gick en sväng med grannens tax, arbetet är snårigt och ansträngande just nu. Kämpar för att komma fram till en tillfredställande definition av vad en fläck är. Parallellt kategoriserar jag fläcktyper.
(Mycket lite material finns sedan tidigare i ämnet. I uppslagsböcker står ingenting. I ordboken står bara böjningsformer (fläck, fläcken, fläckar) och ordklass (substantiv).)

Jag har varit mycket metodisk och valt femton helt olika företeelser som jag automatiskt klassar som fläckar. Sedan har jag analyserat dom, ringat in varför jag ser dem som fläckar och beskrivit vad jag sett. Till exempel: kal hud omringad av hårig hud. För att bredda underlaget har jag frågat vänner samt några okända människor på gatan om samma fläckar. Definition hittills:

”En fläck är ett område i/som kringgärdas av ett annat område och som på något sätt skiljer sig från detta omslutande område.”

Enligt denna definitionsskiss liknar fläcken och ”pricken” varandra om man talar om pricken som en fylld cirkel (och inte som ”en prick vid horisonten” - något som ser litet ut eftersom det är avlägset). Men företeelserna är inte synonyma. Pricken är kalkylerad och önskad. Fläcken däremot är det ej (i alla fall inte generellt sett). Jag har genom mina undersökningar kommit fram till att (fortsättning på definition hittills):

”Det område som omsluter fläcken är eller förväntas vara norm i den enhet som är fläckad. Till exempel är det ofläckade vita i en vit bordsduk det ”normala”. Fläcken är det som är ”fel” eller inte hör dit. Detta ger att: En fläck är ett oönskat, oavsiktligt tillägg som bryter en ren idé.

Och så vidare. Man kan hålla på och hålla på: fläcken på bordsduken upplevs inte som fläck om den täcker nästan hela duken. Då kallas det att duken blivit ”dränkt” eller “badar” i nåt, säg körsbärssaft. Däremot skulle man inte säga om det nästan helt flintskalliga huvet att det dränkts i kalhet, utan i stället att det hade en fläck med hår på sitt annars bara huvud. Detta förhållande har att göra med om den fläck man talar om är ett tillägg eller en avsaknad av något. Alltså revideras omgående fortsättning på definition hittills:

En fläck är ett oönskat, oavsiktligt tillägg/avdrag som bryter en ren idé.

A propos tillägg: om en fläck är ett tillägg av ett till ett annat, då är fläcken alltså ett slags möte. Vilka möten är en fläck?

Bild ur akivet. På baksidan: kaross eller annan artefakt som sjunker i underlaget// MM 82

Arkivinventering i november 2007:
MM: Usch har du hittat den där!

Från mitt konvalescentläger när L hälsar på: Jag ligger i sängen och L sitter i en fyrkantig stålrörsfåtölj. Jag får äcklig consommé till lunch. Jag rör runt i tallriken med skeden. Vi spelar inte schack till tangomusik. Vi dricker inte kaffe med fikon inlagda i cognac. Jag vill inte bli tvättad eller få rena lakan, jag vill inte lyssna på radion eller läsa, jag vill inte upp och gå och få muskler igen, jag vill inte rita eller skriva om nåt.

SM: Skåpet visades i ett eget rum längst in. Det hade hundratals fack och lådor. Mahognyluckor med emblem i ljus intarsia. Insidan på luckorna var inverterade - ljust trä med emblemet i mörkt.

BR: En guide berättade om det precis när vi kom.

SM: Tydligen är det en möbel utformad att förvara ”allt”. Ytterkläder, kläder och skor, linne, alla papper och böcker, skrivdon, husgeråd, smycken och toalettartiklar, verktyg och redskap. Mat till och med. Guiden visade var kryddorna hade varit.

A: Hur stort var det?

SM: Ja-a vad kan det ha varit. Flera meter brett i alla fall, och djupt också. Som en tjock vägg.

BR: Om jag sträcker upp armarna och händerna såhär, så mycket jag kan, och lägger till två decimeter - så högt var det ungefär.

SM: Sen fanns det en massa lönnfack i skåpet också! Guiden visade ett: det var som en tunn lamell inskjuten på vertikalen mellan två rader smålådor avsedda för sybehör. Såg ut som en list. Klätt på insidan med grön sammet, nött kring kanterna. Fack för ett  hemligt kontrakt.

BR: Eller en dolk.

SM: Eller något annat tunt.

BR: Dom var tydligen osäkra på om dom hittat alla lönnfack enligt guiden.

SM: Tänk om man skulle röntga och se att det låg kvar nåt gammalt från sextonhundratalet därinne!

BR: Och kanske ändå inte kunna hitta det!

SM: Knopparna var grästuvor och lökblommor snidade i ben.

BR: Baksidan var täckt med ett stort landskapsmotiv som föreställde moln, berg och sjöar. Vid varje sjö låg ett fiskarskjul och varje sånt skjul var en låda.

SM: Dom där skjullådorna kunde dras ut både bakifrån och framifrån, som en förbindelse mellan de båda sidorna.

BR: Ett mystiskt inslag var glasskivorna fästa med gångjärn på insidan av luckorna, ovanför emblemet. Ingen visste vad dom fyllt för funktion.

SM: … allt som varit i det där skåpet… eller skulle kunnat vara.

BR: Det verkade skört, skåpet. Svårt att förstå hur det skall gå att flytta en så stor gammal sak.

Från 1971 med kommentaren ”Hus med tillägg av förvaring (allt det bruna och gröna): hyllor (läs även fack, lådor, ritningshängare, hurtsar med mera) invändigt kring samtliga väggar; utbyggd extra del med rullbara arkivskåp”.

På lunchen cyklade jag bort till andra sidan spåren för att titta på tomten igen. Man följer alltså gamla huvudgatan norrut över spåren och sen bron. När gatan övergår i esplanad, gamla allén och villabebyggelse fortsätter man elva kvarter och tar därefter vänster. Efter fyra kvarter ligger tomten längst bort i kvarteret som är på vänster sida när man svängt höger. Tomten är ca 35 X 45 meter. Det måste vara fyra tomter egentligen, två mot gatan i öster, två mot gatan i norr. Gatan i norr ser man inte från tomten, den ligger nedsänk som ett dike.
Ingenting finns på tomten förutom högt gräs. Brädstaket mot granntomterna, metallnät mot gatorna och mycket högresta lövträd åt alla håll: lönn, ask, alm, kastanj och några popplar.

*

Nedan: skiss från mapp i arkivet rubricerad ”Skisser 1970 - 73”. Bifogad anteckning: ”Senaste förslaget, den här gången med arkivet utspritt på alla rummen och ett vardagsrum stort nog för tre bord. Obs att arkivet fortsätter över dörröppningarna, där får man in jättemycket. Hallen går från fasad till fasad för optimal ljusföring - här ligger huvudarkivet. Mendosa 35, 2 september 1971.”.

Har påbörjat arbetet med att sammanställa och organisera de funderingar jag haft kring det här med fläckar. Det har blivit så många olika tankar. Skisserar för närvarande disposition av ett litet traktat. Följande hittills:

Disposition:
* Fläckens Lov, den oslutna cirkeln. Inledning.
* Vad är en fläck? Defintion / resonemnag med inriktning på slump, predestination, naturlagar, mänsklig faktor med mera.
* Fläcken - ett nytt sätt att tänka! (Eller: Varför fläcken?) Problematisering och analys med fokus på fläcken som alternativ livsåskådning.
* Fläcken i livet. Hur kan fläcken vägleda oss i vardagen? En guide.
* Fläcken som konsekvens. Summering.

Blir det lyckat vill jag ge ut det. Som följetong i tidsskrift eller radio, nåt sånt.
Arbetsnamn är svårt. Några möjligheter är:
“Fråga fläcken - ett traktat”; “Fläcken som fenomen och metod - ett litet traktat”; “Fläcken som tro och naturvetenskap”.
Jag skulle kunna kalla den enkelt “Fläcktraktat” eller bara “FLÄCKAR”. Får tänka på saken.

Reds anm 24 maj 2009:  Utkast till pamflettomslag. Format: 105 X 190 mm. Framgår inte om spillet är avsiktligt. Ur kartong  med material till pamflett, i arkivet.

Träffade Hs syster E på gatan. Hon berättade att H skall komma till stan! Vi pratade om det ett slag innan jag tog spårvagnen hem.

Jag kunde ju ta mig för att möta henne på stationen! Hon kommer med inbrottsäker aluminiumresväska! Eller hon har blivit av med bagaget under resan och bär bara handväska och en plastpåse från taxfreen. Vi hälsar och står ett tag.

Sen är det vi som går till Polska Delikatesser vid spåren på norra sidan! Vi som sitter i ett av båsen vid fönstren med utsikt över spårområdet! Ärggrön gallon och träpaneler, låtsasmarmor och spegelväggar. Servitör med förkläde, blyertspenna, block.
Vi beställer in allt vi vill ha!: stekt riven potatis, ost, ägg och pepparbröd, bruna pannkakor med syrlig sås, pistagefärgade sötsaker, kaffe och korv.

När vi äter kan vi titta på tågen som går in och ut ur stan. Kommentera tågset. H kanske pekar och säger: det var ett såntdär jag tog från flygplatsen. Ja, kan jag säga då, jag har åkt dom nån gång. Dom går väldigt fort.
Vi räknar spåren, minst trettio i bredd! En del rostiga, där växer långa stänglar ljusgrönt ogräs med få blad.

Jag kommer känna igen henne precis och lyssna på allt hon säger! Fråga och undra om senaste nytt! Titta på hennes händer när hon visar med dom i luften som hon brukar!

Arkivfoto, odaterat. På baksidan: ”Fläck-ensamble på bordsduk! Hoppas den passar, bästa hälsningar K”

Kaffeautomaten på kontoret har läckt och förstört heltäckningsmattan vid sittgrupperna i samlingsrummet. Nu skall mattan rivas ut. Vi på kontoret har hjälpts åt att välja nytt golv: blanka svarta linoleumplattor med ljusare stråk i. Vi tänkte att det var en neutral färg och ett enkelt material men också att det svarta blanka skulle utgöra en samlande punkt i mitten av lokalen: som en djup ”tjärn” med ”dragningskraft”.

Imorrn kommer dom som skall ta bort den gamla mattan och lägga in de nya plattorna. Vi tycker det är spännande för det har sett likadant ut på kontoret alltid. Vi kommer stå och hänga i dörröppningarna och titta på och skoja. När dom bär ut den gamla mattan skrattar vi och säger: ”uuuhw, vad äcklig!”. Det kommer kännas lite som fest eller halvdag och det kommer vara en lätt stämning.

Kaffeautomaten skall också ersättas. Yvonne och jag har blivit utsedda att välja en hos kaffeautomatgrossisten. Vi skall åka dit på lunchen imorrn.

Arkivfoto. På baksidan: “Donerad per post när jag hade flunsan: kaffe som torkat upp kring skallinjal. Gruppbord på kontor. December -78″

Höst i trädgården från och med denna vecka. Idag när jag skulle ta in utemöblerna genom källardörren på baksidan låg en stor fet fågel död på stenläggningen där. Den hade litet huvud och omfångsrik byst/bringa. Lång spolformad kropp bakåt mot kort stabbig stjärt. Jag såg att det var en av fåglarna som sitter i timmar i storträdet vid tomtgränsen mot nordväst. Det var en duva men ingen småduva som jag trott utan en ringduva - den största duvsorten.

Storträdet som jag alltid betraktat som en högrest lönn har för övrigt visat sig vara en platan, ett mindre vanligt träd. Dom kan bli 40 meter höga och har funnits på jorden i minst 150 miljoner år enligt vad fossila fynd vittnar om.

Fågeln såg mycket större ut död på nära håll än levande på avstånd i platanen. Den mätte minst 45 cm från näbb till stjärt. Undrade om ringduva går att äta. Inte just den ringduvan förstås, men i allmänhet. Dom där bröstfiléerna.

Rullade upp duvan på en snöskovel med hjälp av mindre spade, bar bort och grävde ner den nära komposten vid sidan av platanen. Vägde i alla fall två tre kilo. Den hade lämnat nån sorts vätskefläck efter sig utanför källardörren. Dokumenterade med kameran.

Foto ur arkivet, på baksidan: “Tvåsidig fläck, jord och papper. Gjord i växtpressen. MM okt - 96″

December 1976

(Anteckningar ang. arbetet med pamfletten “Fläckmannens Funderingar”)

Arbetet fortskrider. Nu gäller det i första hand val av format, typsnitt, layout och papper:

* Formatet skall vara avlångt och litet - pamfletten skall kännas skön att hålla i en hand. Varje sida skall kunna rymma både text och bild utan att vare sig texten eller bilden blir fnuttig eller dominant.

Klipper prover vid köksbordet av överblivet arkivpapper från kontoret. En del ark är stämplade, stämplarna vänder jag nedåt för att inte förvirra min blick. Det är ganska svårt att göra raka provbitar för jag kan inte hitta skalpellen eller stållinjalen. I stället ritar jag med vinkelhake och blyerts först och klipper sen med papperssaxen som är välslipad och har långa skär. Jag är noggrann och det blir tillräckligt bra.

95 X 190 mm är ett mått jag återkommer till trots att jag på många sätt ogillar det. Jag ogillar det eftersom:
- det har formatet 1:2 vilket är ett ointressant format.
- det påminner om menyerna vid kuverten på bröllopsmiddagar och den associationen är inte så relevant.
- det påminner om formatet på broschyrer på turistbyråer, såna glansiga i fyrfärg med bilder på vattendrag, kanoter, människor i skjorts med rep i händerna och dylikt.
Hursomhelst blir dispositionen mellan text och bild mycket lyckad med detta format och med rätt papper, typsnitt och layout skall det nog bli ett med innehållet.

* Pappret i pamflettomslaget skall vara lik lump, ha rutig gräng samt dovt gråblå färg med mörka fläckar i - organiska rester från förfinad framställningsprocess. Det skall vara 180gramspapper, lent och lite poröst.

* Pappret i pamfletten skall vara oblekt, slätt och tunt - kanske bara 60gramspapper - och kanterna skall vara skarpskurna.

* Texten skall vara mörkblå på omslaget och svart inuti. Typsnittet har jag inte hittat än, jag sitter här med ett typsnittslexikon. Jag vill att texten skall kännas seriöst vetenskaplig men också som musiknoter. Med kursiv text som liksom menar det samt streck som delar raderna på framsidan, fläckar som åtskiljer styckena i pamfletten.

* Layout skall vara enkel: marginal uppåt 20 mm, marginal nedåt 30 mm, marginal åt sidorna 12 mm. Text med vänster marginal men bild och sidnummer centrerat i stycket.

Jag funderar mycket över gemener och versaler i titeln. Skall det vara ?:
Fläckmannens funderingar (normalt)
Fläckmannens Funderingar (som i engelskan och tyskan: att substantiv har stor bokstav)
eller
FLÄCKMANNENS FUNDERINGAR (allt i versaler alltså)
Och bör det vara citattecken kring titeln?: “Fläckmannens Funderingar”.

Pamfletten kommer vara häftad två gånger i mitten och vikt, ca 40 sidor. Den kommer ut i slutet av mars nästa år. April med pamfletten i hand!
 

Ur arkivet. På baksidan: “Fotouppförstoring av plump intill streckmålning i blått,  kanske föreställande gnagare eller gris. Gjord av SD tre år, när jag passade henne/ MM 1976″

Ur arkivet, på baksidan: Gjord av H, 1967/MM

TC ringde igår. Han arbetar överraskande med parkeringshus nu liksom jag! och har nyligen tillämpat en ramp som heter ”superimposed spiral ramp”, en dubbeldäckarramp inläst i en cylinder. Dubbelriktad, yteffektiv, säker. TC sa: ”När jag minns arbetet med rampen minns jag den som en riktig uppenbarelse, det händer så sällan ju. Men den dagen var fin på jobbet”. Vi rös tillsammans.

Sen fortsatte vi prata om cirkeln och om mitt runda köksbord, att dagstidningen alltid ramlar av för bordet är litet, fast man kan ändå sitta minst åtta personer runt det. Jag har svårt att greppa det sambandet. TC blev otålig. Jag vill i alla fall ha ett rektangulärt bord. Minst 120 X 120 cm så jag kan breda ut mig.

TC berättade om några lådor han byggt i industrilokalen där fläckarkivet finns. Han har tydligen själv flyttat in och sover i en. Dom är exakt uträknade enligt en mängd parametrar: luftflöde, axelbredd, rörelse i sömnen, att man vill ta ett par steg och sitta när man vaknat, för att klä på sig, ta ett kliv upp undan golvdraget. Lokalen är i fyra våningar, 200 kvadratmeter och fyra meter i tak på varje. Mitt arkiv upptar 60 kvadrat på bottenvåningen i byggnadens östra del.

Vi la på. Det hade blivit mörkt medan vi pratat i telefon, inga lampor var tända. Jag satt kvar i soffan i vardagsrummet i mörkret på nedervåningen och föreställde mig lagerlokalen: TCs lådor i den - en på varje våning och en på nocken - mitt arkiv med hyllorna i nord-sydlig riktning med lådor och mappar. Hela systemet och TC i det.

Påminde mig om när H och jag tog in i ett litet litet hotellrum på atlantkusten en helg i början av juni ett år. Rummet vara bara 250 X 160 cm med ett fönster mot havet på en kortsida. Tapeten där hade ett mönster av en axonometri som representerade hotellrummet självt med vita linjer mot mörkblått. Sängen var 90 cm bred och jag minns att H hade tagit med sin gråa långa sidenklänning med axelband av diamanter, eller om det var glas som liknade diamanter, för vi skulle äta finmiddag på resturang en kväll.

Klänningen låg på sängen om dagarna för det fanns inget att hänga den på. När jag låg bredvid för att vila och tittade in mot väggen utgjorde sidentyget i klänningen en förgrund till hotellrummet i tapeten - blänkande åsar som blöta sälar och det lät som sand och strandgräs om man höll huvet intill tyget och rörde sig lite. Hotellrummen reste sig bakom sidenet som en stad utan slut. Klänningen luktade läder från skorna i garderoben hemma. Ute lät blåsten och havet som en motorväg och kanske att riktiga sälar vältrade sig och skällde också.

Jag måste göra en rekonstruktion av den där tapeten, och en bild av TCs system.

Ur arkivet daterad 25 juni 1986. På baksidan antecknat: tapetmönster till hotellkorridor / MM

Det har kommit en dator till kontoret! och ikväll efter jobbet har jag gjort försök med att generera fläckar i ritprogrammet som är installerat för ingenjörernas skull:

Mittersta fläcken på bilden nedan är konturen av en klichéfläck påhittad av mig, utfylld inåt med kopierade konturer på ett visst avstånd (kallas “offset”).

Formationerna till vänster är resultaten av att:
1) runda den innersta formen i ursprungsfläcken med en i programmet inbyggd logaritm som heter “runda till” och sen “offset” utåt 12 mm,
2) ta den innersta formen från ursprungsfläcken, ”offset” inåt ytterligare med ett mycket litet avstånd (1 mm), ta den innersta konturen (nästan platt nu), “runda till” och ”offset” utåt med ett avstånd på 12 mm. Ger en nästan helt regelbunden romb!

Formationerna till höger är reslultaten av att:
1) “runda till” ursprungsfläckens yttersta kontur och ”offset” denna inåt 12 mm,
2) skala ner den yttersta konturen på fläck 1 höger 20 gånger och ”offset” denna kontur utåt. Ger en nästan helt perfekt cirkel!

Ju mer ursprungsfläcken bearbetas desto mer geometrisk och enkel blir den! Vad betyder detta? Ger det uttryck för något slags entropi - ritprogramsentropi? Har ritprogramförfattaren bestämt eller är det en naturlag som avgör?

Arkivet skall flyttas, det har blivit stort och får inte plats i källaren längre. Det skall inhysas hos TC nu, i den del av hans industrilokal som står tom efter branden, efter renoveringen. Vi har införskaffat lagerhyllor, mappar och kartonger i brun papp med tre ränder tryckta i tunn svart att ange innehållet på.

I källaren har jag börjat rangera för att få ut allt vilket är krävande. Det är inte bara fullt därnere utan också dammigt, mörkt och rått. Mest ansträngande är dock att gå igenom gammalt material! Fy! Till exempel fann jag den fläck som jag förr tyckte var den bästa och vackraste jag sett - försök nr. 1021 - en fläck jag själv producerat. Den var inte lik någonting, fullständigt abstrakt med sjok på sjok av transparenta blåsvarta fält som tonar in och ut ur varandra. Det som omfattar allt kan inte likna något enskilt osv: Sanningen om Allt uppenbarade sig. Jag trodde jag kommit till Fläckslutet, den punkt när man nåt ända fram.

Nu när jag ser den fattar jag INTE vad jag såg då. Fläcken är överarbetad, okänsligt utformad och inte alls abstrakt = den är skarp och liknar en hare i motljus! Utöver detta hade jag i ”fläckens” nederkant lagt till en darrig linje som tvärsar sidan horisontalt, vilket gör att det ser ut som om haren sitter ensam på stäppen alternativt – om man vänder bilden 180 grader - hänger på tork. Eventuellt hade jag dålig eller ingen uppfattning om harar på stäpp eller på tork då.

Tillbaka på jobbet nu med bygget och nya möten för att verkställa de förändringar som beslutats om och lösa komplikationer som uppstått. Inga små åtgärder: ramper i parkeringsgaraget som skall skifta läge fast de redan är gjutna, omdirigering av luften på plan tre för utluften hamnar tydligen fel - på plan två, södra delen. Även nåt med stomlinjer som skevar(!) och mått som vandrar. Protokoll, scheman, konsekvensanalys. Kallsvettiga manschetter och omöjliga manövrar.
Går hem och tänker på H som skulle skrattat åt allt.

I helgen skall jag bjuda på sallad Nissa i trädgården när L kommer på besök samt ägna mig åt arkivet. Jag är mycket produktiv! och har en svart period med ny färg från Kina.

(I marginalen: obs! radier logistik beläggningsfrekvens plan 6. Reds anm.)

Onumrerad, odaterad teckning ur arkivet. På baksidan: M. Mendosa, konstruktion med fläck eller rök.

Bild ur arkivet - onumrerad, odaterad, osignerad. Blyerts och något slags färg. Reds anm. 13 maj, 2009.

MM:
Idag har vädret växlat. Jag har varit hemma med krattan - löven i gräsmattan, gruset på gången som behövde ordnas. Veckans oordning vid ritbordet har jag lagt åt sidan.

Det är en sak mitt på tomten här nära huset, här är det givet hur saker och ting skall skötas. Men vad gäller kanterna, där nära staketet, själva avslutet har jag inget riktigt begrepp om. Borde varit mer uppmärksam. Återkommer i frågan.

Fann för övrigt en bild i morse som liknade en fläck jag själv åstadkommit vid tidigare försök! Det var i tidskriften som BR lämnat på den lilla tévagnen vid läsfåtöljen i hallen på övervåningen, där solen faller in på ett sövande vis om eftermiddagarna. Föreställer en uppförstoring av något, oklart vad eftersom bildtexten står skriven på latin.

Ur arkiven, bild ur BRs tidskift (liknar fläckförsök nr. 285):